Jobbade idag som ”hemlig agent” i Stockholm för en del av fastighetsbranschens beslutsfattare.
Strikt kostym och svarta solglasögon och ett råbarkat beteende kommer man långt med. Vid flera av besöken var avnämarna aningen ”chockade” eller någotsånär ”rädda”.
Tänk er själv att det dyker upp en grovborstad skåning i strikt kostym och solglasögon, mitt i vintern. Skåningen styr och ställer direkt när han kommer innanför dörrarna till fastighetsbolaget och har fått fatt i receptionisten (som i sin tur snabbt beordras att skaka fram ett konferensrum till undertecknad). Sedan börjar skåningen att räkna upp namnen på de som han vill träffa omedelbart. De som på detta sätt räknats upp ombedes, via receptionisten, omedelbart att infinna sig i valt konferensrum, där skåningen står med ryggen emot dem och kikar ut genom ett fönster.
När skåningen till slut vänder sig om står en trojka med fastighetspersonal och bara kikar förvånat på den hemlige agenten.
När jag till slut ser på personalen beordrar jag dem till att sitta ner i sofforna eller fåtöljerna medans jag själv står och snabbt kör ett meddelande till dem. När meddelandet är klart och rätt utrustning är överlämnad, ber jag dem skriva under ett dokument om att de mottagit detsamma. Sedan ber jag dem att sitta kvar i rummet och vänta med att gå ut inom den närmsta minuten. Sedan bara lämnar jag bygget och stänger dörren hårt och bestämt bakom mig.
Det skall sägas att inte ett enda av besöken försökte obstruera mot min person under de ca 2 minuter som mitt chockartade besök tog.
I ett av fallen kom jag in på ett bolag där receptionisten var aningen ”mörkrädd”, direkt när jag kom in genom dörren. Jag räknade som vanligt upp vilka jag ville prata med och beordrade till valt konferensrum. Väl där kom en biträdande person in för en som var på lunch. Jag beordrade denna att sitta och precis när jag tog upp min silverfärgade väska rusade den biträdande personen ut ur rummet och sa ”jag kommer strax tillbaka”. Hon vågade inte komma tillbaka utan istället kom en annan biträdande personlighet in i rummet och ställde frågor om mitt besök och jag svarade att jag pratar bara med ”den utvalde”. Svaret för den biträdande personligheten var inte nöjaktigt utan jag fick än en gång presentera mig som ”Agent 007”, vilket inte mottogs med glädje utan som svar fick jag höra följande ”sluta tramsa och berätta vad du heter”. Givetvis svarade jag ”Agent 007” och bad att personligheten ringer upp rätt person medans jag väntar. Vilken blick jag fick och personligheten backar bak och stänger dörren om mig och går därifrån med ett kort ”Ja, jag skall ringa upp personen som är på mötet och be om snabb konferens”. Jag väntar och väntar. Helt plötsligt slutar det gå folk i receptionen helt och hållet och jag sitter bara där och väntar. Helt tyst blir det! Nu tar det ca 5 minuter innan rätt person står i dörren och med hög röst frågar ”vad gäller det?”. Jag beordrar ner personen i soffan och kör samma tugg som jag gjort till de andra kunderna under dagen. Aningen fundersam sitter en person och inte riktigt greppar läget. Jag avslutar med att han inte får öppna dörren bakom mig, förrän 1 minut gått och inget svar får jag. Jag stänger dörren och vänder mig inte om! Helt tyst i konferensrummet.
Vid ett annat företagsbesök, vid en reception, fanns där en person som kände igen mig Abdullah Soomro. Han är skådespelare och vi gjorde ett jobb tillsammans för drygt ett år sedan. Eftersom jag inte vill avslöja mig för någon, så bara går jag rakt förbi honom och ut. Sedan ser Abdullah långt efter mig. När jag vänder mig om och ser att ingen står bakom honom, visar jag med fingret att han skall komma tyst mot hissen och stänga glasdörren bakom sig. När jag sedan förklarar vad jag gjort brister han ut i skratt. Tillsammans tar vi en bild utanför kontoret på gatan och lämnar varandra skrattandes.
Ovan; Thomas Gjutarenäfve och Abdullah Soomro.
Så kan det gå till på jobbet en dag i slutet på december 2012.
Totalt 8 företagsbesök hann vi med idag och detta var ett riktigt roligt jobb! Mer om själva jobbet får jag inte presentera i dagsläget!
Med skådespelarhälsningar
Thomas Gjutarenäfve